Måndag igen, jobbar på kontoret i Storstaden. Summerar en märklig helg. Den började på fredag med magknip from hell, så ont, så ont. Stressad, axlarna vid öronen, jobbig pirrande känsla i hela kroppen. Min tur att vara spinningfröken så jag drog till med 80-talsspinning mest för att muntra upp mig själv.
Hem för middag och tidigt i säng. Fortfarande i obalans drog jag iväg på lite löpning, letade tussilagon överallt men hittade inte ett endaste. Vidare mot Gävle för att avlasta Anton på vår triathlonhoj på Spin of Hope.
Två timmars nötande, dusch, snabbt besök på köpis och sen hem för piff och fixa. Tjejkväll minsann. Skrattade så jag hade kramp i magen, glad i själen dansade vi oss igenom natten, lätt känsla i kroppen, lycka. Lyckan förbyttes till något helt annat några timmar senare och söndagen blev en dyster historia. Livet. Dessa upp och ner. Vänner. Som finns där hela tiden. Så tacksam för kramar, mess, samtal. Och så äntligen såg jag vårens första tussilago. Äntligen. Ett tecken kanske?
Dags för ny vecka. Nåddes av nyheten att Dottern blivit stoppad av polisen (för att hennes bil lät för illa), har begravt Sonens akvariefiskar som fick för sig att lämna detta jordeliv och så tänker jag mest på att ha båda fötterna på jorden. En bra start!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar