Att göra ingenting

Så sjukt svårt. Nästan den svåraste grenen för mig faktiskt. I går bestämde jag mig redan på morgonen att det skulle bli en sådan dag när jag tränade på att göra ingenting. Ingen TV, ingen mobil (fast där lyckades jag inte riktigt) utan en bra bok i soffan och tid att tänka och reflektera. Alldeles ensam. Svårt men nyttigt.


Redan vid 17 var jag hemma och påbörjade mitt "att-göra-ingenting-projekt". Tankar om tvättstuga, dammsugning, plocka undan saker, fixa de sista jobbsakerna, läsa bloggar, kolla vad som är på OS, titta på Netflix och annat kom upp. Jag satt kvar. Hämtade min bok och läste. Tänkte några tankar om livet och framtiden, läste lite till. Efter en stund kom jag in i något meditativt läge och helt plötsligt var klockan en sisådär 21. Middagen bestod tydligen i en massa chips och godis. Och glass. Hmmmm. Så kan det bli ibland.


Flyttade mig till sängen och fortsatte att läsa lite till, somnade nog mitt i en mening igen för jag minns inte ens att jag släckte lampan och boken låg väldigt obekvämt på kudden när jag vaknade till i natt. Sömnbrist de lux.


I dag känns det bättre och regnet smattrar inte längre mot rutan. Kanske blir det ett kortare löppass på lunchen om allt känns bra. Dock har jag upptäckt att mina skor är helt slut och dessutom trasiga - panik! Borde fixa nya.


Börjar också planera hösten och kommer ihåg att jag faktiskt ska till Bordeaux en sväng. Coolt! Problemet är att ingen fattar något av det material som kommit hem i brevlådan. Allt står på franska....

Som tur var fick vi ju också ett mail. På franska.

Men jag har ju pluggat franska i en så där tre år på högstadiet så det är nog inga problem. Je m'appelle Maarit. J'habit au Hofors. Je suis agé de quinze ans. Du ser? Fast google translate vill använda helt andra ord så det kan vara så att minnet sviktar.... Och jag gissar att jag inte är 15 år längre men jag vet inte vad... hhhhmmmm harkel.... 25 heter på franska.