Marre testar - pistolskytte

Jag var dödsnervös innan. Tänk om jag skulle råka skjuta någon? Som kuriosa kan nämnas att jag själv blivit skjuten. Mitt emellan ögonen. Men det är en annan historia.

Vi samlades ett gäng fnittriga tjejer en onsdagkväll i Sandviken. Vår coach förklarade en massa saker om pistolskytte som sport, hur det fungerade med själva pistolen, skillnaden mellan pistoler och en massa annat. Jag var mest nervös.

Efter en noggrann säkerhetsgenomgång fick vi gå till själva skjutbanan och göra oss redo för en provomgång. Varje omgång var 5 skott. Och så ska man sikta och så. Hua..... Det här var min plats och långt där framme min tavla (50 meter tror jag det var).

Första omgången var en provomgång och faktiskt min bästa. Sen gick det bara utför. Dock träffade jag tavlan varje gång (nöjd med det lilla).

Det som var svårt var själva siktningen, jag fick förklarat för mig att den lilla fyrkanten längst fram på pipan skulle passa in i den tomma rektangeln längst bak på pistolen. Sen skulle de där två vara precis under det svarta på tavlan, som om den svarta bollen svävade precis över. Jomenvisst, det funkade ju men sedan började hela handen darra något fruktansvärt. För att inte tala om när jag tryckte av, då flyttade sig själva pistolen tre meter åt olika håll. Typ....

Däremot hade vi en brud med som var en naturbegåvning. Katrin sköt som om hon aldrig gjort något annat. Imponerande! Vår egen lilla sniper.....

Så här såg båsen ut utifrån. Och Ida som hänger och är "vakt".

 Och här är mitt vapen. Kände mig cool.

Puls? Ja verkligen. Svett? Nja. Bra på det? Verkligen inte. Gör jag det igen? Ja hemskt gärna! Det var kul ju!

Cykeltips

Läste ett så bra inlägg hos min klubbis Ulf så jag vill tipsa vidare. Det handlar om Vätternrundan och hur du kan spara en eller två sekunder. Se ex den här bilden från Ulfs blogg.

Det är tydligen kläderna som ger mest bang for the bucks. Där ser man.

Själv satsar jag mer på att äta lasagne och dricka kaffe (hoppas Monster-Linda inte läser det här).

Jag ska också cykla runt sjön i år men i år gör jag det i en härlig klunga. Vi ska ha en bra strategi och vi ska göra det tillsammans. Tidigare år har jag cyklat ensam eller tillsammans med Carola (vilket också varit trevligt) men jag tänker att  det nog blir något lättare i år då vi är fler som kan hjälpas åt. Ser fram emot många tränings/fikarundor innan det....

Nytt från Reebok inkl tuttbild

När jag och Sonen var i London shoppade jag nya träningskläder. Vissa var så snygga att jag inte vill svettas ner dem det första jag gör så invigningen fick bli på yogan i dag. Nog för att jag blir varm där också men inte på det där fulsvettiga sättet som på ex spinning och crossfit.

Nåväl, jag och mina gorgoeus tights drog till yogan och var yogiska. Härlig yoga i dag, total närvaro och min kropp och hjärna var allmänt tacksamma. Tightsen uppförde sig mycket väl. Så väl att de fick ett eget photoshoot efter passet.

Men den tillhörande toppen alltså. Skärpning! Den är så snygg och matchande men föga kunde jag ana att varje gång jag ställde mig i Adho mukha svanasana (hunden) så ploppar tuttarna ur den där toppen. Inte så yogish. Bara för att det är söndag och jag är i total balans så bjuder jag på en bild. Känsliga tittare varnas härmed som kom inte med någon stämningsansökan. Innan bilden har jag prov-hundat lite och voila - här är det makalösa resultatet!

Plopp, plopp. Och när jag står i den där hunden så trycks de där urploppade tuttarna liksom all over the place. Namaste - det goda i mig bugar för det goda i dig. Och för mina tuttar.

Livet

Samtal med Dottern (utdrag från hennes blogg ovan), tårar som rinner, tacksamhet för livet, för mina barn, för kärleken. En ung kille som helt plötsligt inte finns mer. En längtan om att ta studenten om en dryg månad byts ut till en känsla av maktlöshet. Varför? Hela livet som fanns framför honom finns inte mer. Utan förvarning. Utan anledning. Livet är skört. Var rädda om er men våga också lev livet.

Tankens kraft

Ibland är jag också där, jag kommer på mig själv utan att någon behöver påminna. Kanske som i går när jag och Pojkvännen var ute på en kort racerrunda och regnet/haglet helt plötsligt öste ner och det var lika långt hem som vi redan hade cyklat. Tankar om "men vad tröööökigt", "varför skulle det regna just nu", "jag fryser", "varför håller jag på med det här" dyker upp oannonserade i hjärnan. Jag låter tankarna komma men ser till att de passerar. De får inte etsa sig fast. Jag väljer att se himlen lite längre bort som faktiskt är ljus. Att se möjligheten att kunna cykla en sväng efter jobbet som en förmån. Att få sällskap på min cykeltur är kärlek när det är som bäst.

I morse var jag zombie-trött när klockan ringde. Ville inget hellre än att ligga kvar i sängen i stället för att åka till simhallen. Men jag slängde benen över sängkanten och tog mig upp. Det visade sig att just det här passet skulle bli ett av mina bästa pass på länge. Tänk om jag struntat i det? Ibland får de negativa tankarna hjälp att flytta ut, inte av egen kraft utan genom min kraft. Jag har kraften att påverka. Bara jag vill.

Jag blir extra berörd i dag då jag läser om Shahrzad. Kan hon, kan alla. Tankens kraft vänner. Tankens kraft.

Gymlunch

Hade en lunchdejt i dag för att gymma. Det var ungefär 1000 år sedan så jag såg verkligen fram emot det. Dejten var också pepp. Frågade vad hon ville göra på gymmet i dag och hon svarade glatt (som alltid) BOXJUMPS. Hon är som ett litet barn på julafton när hon får göra boxjumps, jag tycker ju att hon ska lyfta tunga vikter och så men hon tycker om att hoppa högt. Superhögt.

Vi värmde upp på var sin mackapär - hon på löpbandet, jag på en ny helvetesmaskin de uppfunnit. De kallar den inte helvetesmaskin utan trappmaskin och det är vidrigt. Det är "riktiga" trappor man går uppför och det är jobbigt (man behöver dock aldrig gå ner). 10 minuter orkade jag sen gick jag till roddmaskinen och körde några minuter där också.

Sen så! Fram med de tunga vikterna. Marklyft är coolt. Det tycker vi båda.

Några knäböj och utfall senare var vi redo för chins, dips, rygglyft och mage. Jag alltså för trots att jag hade kört slut på hennes ben fullständigt så sneglade hon mot de där boxarna. Och givetvis började hon möblera runt med dem så hon fick dem till en önskad höjd för dagen närmare bestämt 75 cm. Och sen hoppade hon.

Och hoppade.

Och hoppade. Tills jag med bestämd röst sa till henne att lunchen nu var slut. Ni vet lite så där magisteraktigt. Då följde hon med, fortfarande blicken kvar på de där boxarna. Hon är omöjlig. Men söt.

Energihelg

Om förra helgen var uppbokad varenda liten minut så var den här helgen totala motsatsen, precis vad jag behöver nu. Fredagen började med morgonsim och en bra känsla i vattnet, resten av fredagen chillade jag mest bara runt med mina barn. Dottern bakade nyttiga chokladbollar som hon åt, jag åt chips men instagrammade givetvis en förskönad sanning med de fina jordgubbarna vi gjorde som efterrätt.. As always. :)

Lördag morgon, regnet strilade ner men vi var ett tappert gäng som samlades utanför Lidl för att köra första landsvägsturen ihop. Just denna runda handlade mest om att nybörjare också skulle våga komma, tempot var anpassat för alla och vi gick igenom tecken och lite tips och trix innan start. Dock började Sara med att få punktering 500 meter efter start och det var någon som fick kramp men annars en fin runda, till och med solen tittade fram.

Jag var kapten för dagen och min uppgift var att hålla ihop gruppen. Som tur var var det några rutinerade cyklister med som hjälpte mig. Mest imponerad var jag av min granne som efter att ha sett mig kånka diverse cyklar in och ut ur lägenheten under ett års tid nu bestämt sig för att köpa en racer och haka på (han tävlade i landsväg för en sisådär 20 år sedan) och min arbetskollega som körde klunga för första gången men som ändå peppade och såg till att alla hängde med och var vid gott humör. Heja er! Och heja er andra också som bidrog till en bra runda. Nu har vi startat, nu är det bara att köra vidare.

Resten av lördagen chillade jag igen, hängde lite hos Pojkvännen, åt middag tillsammans med Dottern och hans kids (Sonen som var på annat äventyr) och somnade ovaggat vid tio. 

Söndag morgon tog jag och kidsen sovmorgon, det blev långfrukost och sedan ut i regnvädret för löpning. Skön runda men så långsam att klockan nästan stannade.

Nu har jag ätit upp alla de där chokladbollarna som Dottern bakat.

Snart väntar styrelsemöte, middag på Pinchos med kidsen och sen soffan med Pojkvännen. Älskar sådana här helger!

Stoppa pressarna!

Dagens skratt. Helt underbar video.

Marre testar - London

Nu när jag ändå bombarderar med inlägg så kommer här ett kort inlägg om London också. Jag och Sonen bestämde oss för att åka dit en långhelg på påsklovet. Efter gediget logistikplanerande fick vi till slut ihop det - jag landade från tjänsteresan på torsdag kväll och han anslöt på Arlanda. Nice.

Sonen hade fått lägga upp hela semestern precis som han ville. Vi åkte iväg torsdag kväll och kom vid tiotiden till Heathrow. Vi hade kollat upp att det enklaste sättet för oss att ta oss till vårt hotell vid Covent Garden var att ta tunnelbanan. 45 minuter senare var vi framme vid ett Covent Garden som kokade av folk. Jisses! Fem minuters promenad senare var vi framme vid vårt hotell, Strand Palace Hotel, vi checkade in och somnade omedelbart.

Fredag morgon var vi uppe med tuppen, tog oss till området där Madame Tussauds ligger och intog en kunglig första frukost.

 Våren har anlänt till London!

 På Madame Tussauds fingrade jag på varje snygg killes rumpa. Det är sen gammalt.

När vi fått nog av vaxdockor skulle vi iväg på sightseeing. Först ut var Buckingham Palace och vi hade tur som kom mitt i ett vaktbyte. Sjukt mycket folk!

Och Big Ben förstås.

Jag hann med två morgonjogg och fick se fantastiska vyer och fina parker.

När vi var nöjda med sightseeing shoppade vi. Sonen köpte en onepiece som luddade av sig så mycket att vi fick andningssvårigheter i vårt lilla rum.

Givetvis besökte vi M&M affären, galet!

I Nike town hade jag kunnat stanna i flera dagar. Coolt omklädningsrum.

 Och vi gick och vi gick.

 Ett gammal litet sött hus där den som skötte om parkens fåglar tidigare bodde.

 På lördagen var vi till världens största shoppingställe, Sonen roade sig med att gå på bubbelplast...

 Jag testade ännu ett provrum, den här gången Reeboks.

 På lördagen hann vi också med Bond igen. Mmmmmm säger Marre.

 Vi avslutade lördagen med bio, världens största bioduk och en flaska vin med popcornen.

 Filmen vi såg var Eddie the Eagle, se den!

Söndag och dags för museum, vi var in på tekniska museet vilket var riktigt bra. Tanken var att gå in på nationalhistoriska museet också men kön in var ungefär 10 mil lång så vi hoppade över det.

 I stället åkte vi till Nottinghill och den lilla marknaden som går efter hela Portobello road.Mysigt!

Och den här dagen åt vi riktig publunch (minus öl).

Vi köpte varsitt Oyster card och åkte sjukt mycket tunnelbana. Texten var så liten så Sonen fick guida mig rätt i djungeln. Han är en sjukt bra reseledare!

 En bra mackapär som fanns på museet - the machine that thinks like a man.

 Och morgonjogg igen - jag bara älskar det!

 Ett gäng cyklister har samlats på morgonen för att dra iväg på en runda. Mitt i London. Gulp.

Summeringen är att London är fantastiskt. Speciellt på våren. Vi var där från torsdag kväll till söndag kväll och då hann vi verkligen med det vi ville.

Släpp fångarna loss det är VÅÅÅÅÅR

Våren är officiellt här när Marre smörjt in hela vardagsrummet med cykelolja då racern ska oljas in. Tur att Sonen var med och assisterade och hindrade mig från att smörja in hela däcken också (bättre rull och mindre friktion tänkte jag).

Två racerpass är avklarade, båda två korta och med en känsla av "se våren och hitta en fjäril eller två". Underbart! Jag älskar det!

Påminnelse till mig själv och E-fit

Jag har ju för tusan en blogg också! Bra att jag kommer på det nu och då.

Det är mer än fullt upp nu. Jag hinner inte riktigt med och kroppen säger STOPP. Första tecknet är alltid yrsel som kommer från ingenstans. Helt plötsligt snurrar hela världen och jag med den. Nästa steg är minnesbortfall, jag minns inga koder, jag minns inte vad jag sagt, jag minns inte vad jag ska göra, jag minns inte vad personer heter. Häromdagen när jag skulle cykla hem så cyklade jag till mitt gamla hem, där jag bodde för ett år sedan. Inte bra. Måste skärpa mig och lägga in "bara-vara-tid". Men det är så roliga saker jag pysslar med! Jobbet är roligt, jobbresor är roliga, träning är roligt - allt är roligt!

I helgen var jag också på något roligt, då utbildade vi oss i E-fit, Korpens variant av crossfit. Vi hade sjukt duktiga utbildare under helgen - Malin Tittonen som tävlat i Games (världsmästerskap i Crossfit) och Jaime Conteras som också är en grym crossfit-atlet (båda från coola Måndagsklubben i Falun). Det var mycket skratt, många nya aha-upplevelser och sjuhelsikes träningsvärk. Vet inte hur många squats jag gjorde i helgen men minst en miljarrrrd..... Och när du tvingas göra dessa squat med perfekt teknik (så gott jag kan) så aktiveras helt nya muskler som tidigare tydligen sovit. Aj.

Vi lekte också hinderbana så grannarna satte kaffet i halsen.

Vi stod på händer (eller vissa av oss i alla fall).

Och så hängde vi i stången så mycket att jag till slut fick sånt där coolt kalk i händerna för att kunna hänga kvar. Coolfaktorn var enorm.

Teknikpet dagarna i ända.

Och en massa inspiration och kunskap som dessa två delade med sig.

Vill du läsa mer så kika in på Saras sida. Och vet ni vad? Inom kort börjar vi med E-fit också på AeroStep och då som E-fit Outdoor. Håll utkik!

Behöver jag nämna att jag var som en disktrasa på söndag kväll? Trött, luddig och luktade illa.