Run of Hope

Vilket fantastiskt initativ Run of Hope är! För första gången kunde även jag delta här hemma i Hofors där två underbara tjejer gjorde det här för sin bror Anton som insjuknade i leukemi tidigare i år. Eventet började med ett fint tal.

 Och här är båda tjejerna efter "loppet".

Jag själv hade ganska tunga ben i dag men värme i hjärtat.

Sen väntade shopping med en vän och slutligen middag med triathlongänget. Vi följde förstås VM på Hawaii (även om jag blev så trött att jag inte orkade se slutet).

Så frrån den här dagen tar jag med mig tacksamhet, kärlek, gemenskap men också en känsla av att vara otillräcklig. Att finnas för någon vars liv inte längre innehåller "det där kan jag göra senare", när varje minut måste värderas och beslutas, att leva i ovisshet om hur länge till, att inte få se sina barn växa upp. Ofattbart. Varför? #fuckcancer