....för tvättäkta intervaller i källaren.
Vad gör man när varenda litet vrå av tvättstugan är full av smutstvätt? Hela huset är upp-och-ner-vänt efter alla snabba turer hem för bara ompackning och iväg? Ingen har rensat kylskåpet på flera veckor? Blommorna ser ut att ha fått en svår depression? Vädret utanför fönstret är storm och regn? Jo, då struntar man i alla måsten, går en trappa ner och välsignar sitt löpband med några intervaller. Härligt och busigt på samma gång!
En sak som är konstig med mig och intervaller på löpband är att uppvärmningen går bra, själva intervallerna går också ganska bra men sen när det är dags för nedvarvning är det rena döden. Jag förstår inte! Är det mentalt? Är det för att jag verkligen körde slut på mig själv på intervallerna (I don't think so, glöm inte att jag är komfortzons-Marre)? Nä, tungt var det i alla fall på slutet. Och svettigt. Fick inte upp fönstret heller och orkade inte slösa energi på att bråka med det. Men intervaller på löpband är ruskigt effektiva! När jag springer ute har jag svårt att hålla samma tempo hela tiden, jag börjar ambitiöst för att sedan - ungefär i mitten - ramla ihop som mina sockerkakor gör och knappt orka intervallen igenom. På löpband så blir det automatiskt samma hastighet från början till slut (om man inte trixar med det förstås men det har jag sagt till mig själv på skarpen att jag inte får göra).
Distans: 7,3 km totalt (2 km uppvärmning, 5 x 500 meter på 11 km/h, 2 km nedvarvning)
Tid: Totalt 52 minuter
Känsla: Uppvärmning plättlätt, intervallerna gav lite mjölksyra på slutet, nedvarvning döjobbig
I kväll väntar BodyPump - vad jag längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar