Började också denna dag med morgonlöpning innan vi åkte till skidparadiset Trysil. Det var säkert 20 år sedan jag var där senast och vilken förvandling! Trysil är verkligen helt underbart, långa härliga backar och helt perfekt preparerad snö. Och utsikten i solskenet. Mumma för själen.
Avslutade dagen med go'fika i husvagnen. TVÅ dasslock till bullar. Inget socker i bullar va? :)
I morgon planerar jag för lite längdskidåkning och Mannen orkar valla mina skidor. Ser verkligen fram emot det.
Har också bestämt mig för att ändra från Szalkais 4:30-program till 5-timmarsprogrammet på löpningen. Det känns mer hanterbart. Nu så! Mogen-Marre har talat!
Hoppar in nu och då för att köra lunchcore på gymmet. Core är svårt tycker jag, det är svårt att få ihop just den där perfekta balansen mellan de olika musklerna, olika intensiteterna, mycket beroende på att tiden är komprimerad med också lite för lång för att köra enbart plankan. 45 minuter i det här fallet. Började med uppvärmning á la Functional Moves, något modifierad. Sen la jag in en cirkel med fyra stationer; planka, enbenshöftlyft, "cykelsit-ups" och avslutade med en variant av mountainclimbers. Körde 60 sekunders arbete och 15 sekunders vila. Två varv. Skönt att få upp temperaturen direkt!
Vet inte vad det är med mig i dag. Har skrattat så jag gråtit, läst en kärlekssaga så jag gråtit, gråtit för att allt varit så fint på löprundan och gråtit för att Mannen är deppig (alternativt 40-årskrisar). Också gråtit för att Mannens 40-årspresent nu är färdigriggad. Allt det och klockan är bara lunch. Hur slutar en sån här dag egentligen?
På lunchen tar jag en runda runt sjön, så vacker men lurigt. Is ena stunden, asfalt nästa, klafs-klafs längre fram. Men underbart. Har haft lite jobbigt med löpningen en stund men i slutet av passet kändes det som att det lossnade och bara var härligt. Me like! Håller tummarna för att den härliga känslan består till på lördag då jag planerar långpass.
Aftonbladet är en outsinlig källa för kunskap. Nu har jag fått reda på hur jag ska träna för min ålder, tänk att jag famlat i ovisshet så länge! Läser intresserat att jag nu i 40-årsåldern (ja, jag är inte 25 år som jag brukar ge som officiell ålder när någon frågar) kan räkna med att få högt blodtryck och gå upp "onödigt mycket" i vikt. Jag har nått den gyllene medelåldern (PANIK) och ämnesomsättningen börjar dala. Står något om hormonella förändringar också (inte klimakteriet väl?). Börjar bli riktigt deprimerad vid det här laget. Längtar efter en stoooor påse chips, inte undra på att vi 40-åringar lätt går upp i vikt när vi får sånt här slängt på oss utan någon chans att värja oss.
Åkte bil en bra stund i morse och lyssnade på nyheterna, nu har man fått ett genombrott gällande medicin mot Alzheimers, vad bra! Man har nämligen gjort tester på bananflugor och upptäckt att de ökar sin livslängd med 75 % om de får något färgämne utvunnet från gurkmeja. Nu undrar jag bara, hur vet forskarna att bananflugan har Alzheimers? Ställer de några luriga frågor om vart flugan är på väg och varför? Eller tittar de på flugorna som ser förvirrade ut och känns som att de är tillbaka i sin barndom? Skulle vara kul att veta om man träffat på en bananfluga med Alzheimers.... Spännande forskning! :)
Det är förresten inte mycket till träning just nu, efter tre dagars löpning på raken skippade jag ett löppass i går, låg på soffan med älsklingen och åt gelehjärtan. Om ni undrar.
Mmmmm, började dagen med att göra tester på min adept, grymt stark hon är! Fatta att hon står i korrekt planka i 2:39!!!! Och så är det alla hjärtans dag. Än så länge har jag inte sett till så mycket hjärtan faktiskt men dagen har ju bara börjat.
