Tung skidåkning

Jag har inte förstått det här med valla riktigt. Ibland funkar skidorna riktigt bra, till och med i värsta snöstormen. I dag, när spåren var perfekta, ingen nysnö men däremot kallt, funkade de inte alls. Det var bara strävt, både i uppförsbackarna och i nerförsbackarna. Så himla tungt. Dessutom var mina två kompisar tvugna att lämna återbud. Nåväl, jag kämpade mer än jag någonsin gjort men sviterna efter gårdagens långpass gjorde sig påminda efter en mil så jag kortade av passet med ett par kilometrar. När jag väl kom hem var jag helt slut, orkade knappt tag mig ner i soffan.

Distans: 16,2 km
Tid: 2:05
Känsla: Tungt, fick slita för varje kilometer

Nu väntar mat, vin och goda vänner på badhuset. Då kanske min djupfrysta rumpa och tinar upp.

Långpass med tankar

Konstigt det där med långpass, jag har nästan alltid ångest innan men när jag väl ställer mig på löpbandet är all ångest som bortblåst och jag känner en förväntan och spänning; hur blir passet i dag, jobbigt, skönt, meditativt, ett kämpande. I dag kan jag sammanfatta passet med en skön lunk. Det bara flöt på, valde att skruva ner tempot något för att inte festa på kroppen för hårt eftersom jag varit förkyld och dessutom ska köra långpass med skidor i morgon. 8,6 km/timme stod bandet på och benen bara pinnade på medan jag förkovrade mig med hjälp av nyaste numret av Runners World. En perfekt kombo. Jag har alltid som plan att springa en timme utan stopp, sedan tar jag det lite lugnare. I dag hade jag lätt kunnat köra på två timmar utan några stopp, om jag inte fått håll efter 1,5 timmar. Valde också att stanna bandet när jag nått 15 km men som sagt var, det hade inte varit några problem att ösa på i flera kilometer till.

Distans: 15 km

Tid: 1:47

Känsla: Hur lätt som helst

Dagens till ära hade jag också den snyggaste av de fyra finisher-tröjorna jag har från maran. Helt klädd i svart var jag också, det händer inte ofta. I dag var det för att hedra min kompis som begravdes samma tid som jag sprang på bandet. Jag valde att hedra honom i tanken i stället för i kyrkan i dag. Varje kilometer tillägnades Micke, hoppas du hittar en runners high där uppe i himlen som varar i evighet. Rest in peace. Avslutade med en fika med andra kompisar till honom varav vissa valt att delta på begravningen medan andra hedrade honom på andra sätt.

Lev livet, njut, ta hand om nära och kära. Kram på er alla!

Laddar för långpass

Ja här sitter jag på jobbet under lunchrasten och laddar för långpasset som blir senare i dag. Känner mig lite rädd, vet inte hur formen är, hur kommer det att kännas i benen? Inte får jag någon som håller mig sällskap heller då träningskompisen precis sms:at om att hon blivit förkyld. Vilket sätt! Nä, jag tar nya Runners World och försöker beta av 15 kilometer på egen hand helt enkelt. Go Marre, go Marre!

I går däremot, då hade jag sällskap i spåret, både mannen och kompisen. Vi pulsade oss igenom 5 km, precis när vi var klara med vår runda kom de och spårade....

Distans: 5,3 km
Tid: 45 minuter
Känsla: Jobbigt, pulsande men kul!

Efter skidorna bytte vi om till baddräkt och körde 30 minuter AquaBike. För att varva ner, simmade jag också 10 längder. Vilken skön avslutning! Stretchade och snackade i bastun efteråt, perfekt torsdag!

1 - 0 till Marre

Jaaa, där satt den! I dag var det ett himla velande fram och tillbaka innan jag bestämde mig. Skulle snöstormen få vinna och Marres löpning förlora. Ett sista jobbsamtal vid femsnåret fick avgöra, sur som en citron lade jag på och kokade inombords. Det var den bensinen som behövdes. På med kläderna, ut i stormen - fast det visade sig att det inte var så farligt. Visst snöade det så in i Norden, men ingen vind och lagom kallt också. Det enda jobbiga var egentligen snöpulsning men å andra sidan ger det bra träning. Bra så.

Passet var så där löjligt enkelt och lätt, allt bara flöt på, hade stora problem med att se något men hej, hur mycket behöver man egentligen se för att följa en väg? Det enda som var synd var att jag inte såg den vackra omgivningen, som Herrgården i Hällefors, sååååå fint.

Nu är jag nöjd och glad, det löjliga telefonsamtalet är som bortblåst och jag ska softa hela kvällen lång. A la la la la long, a la la la la long......

Distans: 5 km
Tid: 34 minuter
Känsla: I LOOOOOOVE!

Snön vräker ner

I dag toksnöar det här i Hällefors, tur att jag inte behöver ge mig av hemåt ännu utan bara kan titta ut över det vackra landskapet. Det blir jobb några timmar till, sedan står jag inför ett vägskäl; träna eller vila. Svåra frågor det här. Det står löpning på schemat. Löpning i snöstorm kan ju funka om det är åtminstone lite plogat. Det är det INTE här. Löpning utan broddar i massor av lössnö och is därunder känns sådär. Tur att jag inte behöver bestämma mig ännu.

I går avslutade jag dagen med skidåkning. Monsterbackar talar vi om här. Klättrade uppför och slängde mig nerför stup med darrande ben. Hualigen! Jag måste träna mer på backar, både uppför och nerför. Fick ihop några sköna kilometrar i alla fall innan en trerätters finmiddag med alldeles för mycket vin...

Distans: 8,6 km

Tid: 57 minuter sisådär

Känsla: Inte bra, för lite "riktig" åkning, fick aldrig något flyt

Löpningens dag i dag, 26/1

...firar jag med längdskidor i dag. Motvalls kärring som jag är. Lyckades packa ner skidor och förhoppningsvis kläder också (återstår att se när jag rumlar in på hotellrummet i kväll), det blir en provtur i Hurtigtorpet (Hällefors). Kul! Rapport kommer.

Yoga is the SHIT

Vilken dag, vilken vecka och då är det bara måndag i dag. Jisses, det känns som att jag kommer att uföra storverk innan veckan är slut.

Började dagen lite lugnt, frukost, barnen var snälla (och deras mamma också). Full kontroll hela morgonen. Bilen blev klar så jag kunde hämta den, ett problem mindre inför tjänsteresan i morgon. Firade det hela med en liten sväng på löpbandet, 5 km, lätta och lugna kilometrar. Föll nästan i trans på bandet och såg med nöd och näppe när det var dags att stänga av. Hade kunnat fortsätta i evigheters evighet. Nästan.

Några möten till, sedan dagens BodyPump. Inga nerver, bara en skön känsla. Orkade mycket på passet, vågade lägga på det där lilla extra som ger härlig pump i musklerna. Avslutade med en timmes yoga. OMG, trodde inte att man kunde nå Yoga High på detta sätt, nybörjare som jag är. Men jag ler i hela ansiktet och hela kroppen. Hela jag känns helt "yogig" och skön. Den här känslan bevarar jag hela kvällen, trots att massor av väskor ska packas, veckan ska planeras och dottern kommit på ett practical joke som innebär att många hål tejpats igen (t ex vattenkranen, osthyvlar). Hmmmmmm.

Distans: 5 km lätt

Tid: 35 minuter

Känsla: Skönt flow

Ny tidning

Mer inspiration, beställde precis en ny tidning som Dessi tipsade om.

Måndag igen

Det känns som att jag skriver "Måndag igen" hela tiden, vart tar veckorna vägen egentligen?

Jag är inne i en fas där jag funderar mycket nu. Funderar över livet, det jag gör, hur jag tränar, ifrågasätter det mesta. Kanske beror det på att en bekant gick bort nyligen, bara några år äldre än jag och med samma träningsintresse som jag. Det är ändå nyttigt att fundera. Jag har kommit fram till att jag måste ändra på mitt sätt att se på träning. Precis som jag skrev tidigare, kommer jag att anlita en PT, jag har inte börjat denna resa ännu men snart.... Det jag framför allt vill ändra på är att jag tränar för mycket och för låg intensitet. Jag tror att jag skulle kunna utvecklas mycket mer om jag tränade mindre, vilade mer men däremot gav 120 % på de pass jag utför. Det blir för mycket mesande helt enkelt.

Jag har inte helt kommit från tanke till handling ännu, fortfarande räknar jag antalet pass jag "bör" genomföra per vecka i stället för att titta på kvaliteten. Förra veckan hade jag planerat fyra löppass men kunde bara genomföra två och då är jag lite deppig över det. Fast jag i hjärnan borde fatta att jag INTE ska träna när jag är hängig och att det var helt rätt att strunta i löpningen i går och köra skidor eftersom jag fortfarande inte var riktigt hundra i kroppen. Hjärna och handling var det ja....

I går tänkte jag ta ett lugnt skidpass i stället för löpningen som stod på schemat. Härligt väder, perfekt före och min man som sällskap. Eller nej, inte sällskap förresten, han drog på som bara den, jag försökte hänga på så gott jag kunde. Han var en bra bit före hela tiden och jag jagade. Var så andfådd att jag inte ens kunde ropa att det var dags att vända hem.... En skön, men kanske lite för slitig runda, på 13 km blev det. Avslutade med fika hos mamma och pappa.

Distans: 13 km

Tid: 1:16

Känsla: Uppförsbackarna är min akilleshäl, det går såååååå sakta

Efter skidåkningen var jag med på core-passet en liten stund för att väcka musklerna som softat till sig över julen, sedan teamade jag BodyCombat 42 med kollegan på gymmet. Grymt kul!

I dag väntar en kort runda på löpbandet (fast runda blir det ju inte eftersom man står still), sedan BodyPump och om jag får ihop vardagslogistiken med familjen blir det också yoga. Jag hoppas det för jag behöver det nu.

I morgon bitti hoppar jag över simningen och tar med skidorna på tjänsteresa. Det kan bli ett pass under veckan, hoppas det! Kul att få prova nya spår!

En bra och en dålig sak

En bra sak - jag tog mig ut i spåret i dag och körde järnet i 18 km tillsammans med tjejerna. Herregud vad vi var bra i dag! Det gick som tåget, nu börjar tekniken sitta, skidorna var perfekt vallade, spåren hur bra som helst.

Distans: 18 km
Tid: 2:12
Känsla: Hur lätt som helst, trots att näsan rinner som aldrig förr

En dålig sak - det går så där för Leijonat i matchen Sverige - Finland nu. Det började bra men nu är spelet så där. Nu gäller det att ni skärper till er, Leijonat! 3 - 2 till Sverige nu, några sekunder in på period 3. Snart börjar jag sura. Mannen ler mer och mer i soffan. Skickar iväg honom att köpa thai-mat så leendet svalnar något. Så där ja.

Update: Jo, jag VET att det är en repris från OS i Turin (eller något sådant) men ändå, det hjälps inte.....

Resten av kvällen antingen surar jag eller ler jag, beroende på hur hockeyn slutar. Jag äter thai-mat, tar ett glas rött vin, äter fruktsallad med glass och tittar på Robinson. Allt detta med familjen som sällskap. Livet när det är som bäst. I morgon väntar BodyCombat, tror jag hoppar över löpningen som är planerad. Om jag inte mirakulöst nog är jättefrisk förstås.

Fredag

Det är tydligen inte till fördel för mig att planera in vilodagar, jag har en tendens att bli sjuk då. Jag kände att det kanske var något lurt på gång när jag sprang långpasset i onsdags men motade det hela med att proppa i mig massor med mat, frukt och vatten efteråt. På morgonen efter, då det inte blev många timmars sömn på natten, började näsan rinna. Så har det nu hållt på sedan dess, lite hängig, lite snorig men inte så allvarligt. Kan nog vara så att det beror på två nätters i stort sett obefintlig sömn. Nä, jag var inte uppe och partajade hela nätterna på båten utan hade svårt att slappna av då det var så extremt mycket is på havet som "skavde" mot båtväggen hela tiden. Jag vill att det ska vara tyst och skakfritt när jag sover....

Hade bytt lite dagar i schemat, i dag stod det långpass men det passet har jag redan gjort. Då skulle det alltså vara fartlek i stället. Väljer att hoppa över det passet och satsar, förhoppningsvis, på att köra skidor i morgon. Det är prio 1 just nu. Löpningen kan jag hoppa just nu. Kanske kan jag köra lite löpning på söndag i stället?

Soffläge!

Är det semester?

Vilken annorlunda resa, känns som jag är på semester fast det är en tjänsteresa. Allt bara för att jag åker båt. Det är ju så som mina semestrar brukar börja, med en båtresa till Finland.

Innan jag hoppade på båten, hoppade jag på löpbandet och drog av 14 km tidigt på morgonen. Det kändes ganska tungt.... Men i dag är det vila och jobb (eller semester) i Finland. I morgon nya tag på löpbandet.

Reskassan ligger till sig

Det börjar arta sig, nu är det 32 dagar kvar till avfärd. Hittade några gamla Baht sedan förra resan som ska få ligga till sig får när vi väl landat i Thailand kommer de inte att vara kvar länge i plånboken....

Lunchen bjöd på träning även i dag. Den här gången hade jag date med skidkompisen i spåret. Mycket stressad anlände jag till mötesplatsen, axlarna vid öronen, pulsen i 180 minst. Snabbt kände jag dock lugnet komma smygandes efter några stavtag, kroppen komma i balans, andningen i normalt arbetstempo. Att åka skidor är så meditativt (i alla fall om det går bra och man inte har bakhalt hela tiden). Vi avverkade drygt 8 km väldigt lätt i dag, avhandlade en stund strategier för kommande lopp och träningen innan och sedan bjöd hon på lunch. Vilken kompis va? Först skidåkning och sedan dessutom hemlagad, god mat. Annat än den torra macka jag hade tänkt köpa på macken på vägen tillbaka till jobbet....

Vi har väldiga funderingar över det här med skidåkning, snabbhet, återhämtning mm. Hur lång tid tar det för skidnybörjare att köra 3 mil? Hur jobbigt är det (jag vet, det går inte att svara på, men rent hypotetiskt)? Vad händer om föret är urkasst? Vad händer om man har bakhalt så att man inte ens kommer ur startområdet? Hur klär man sig? Hur mycket ska man ladda (energi)? Hur långt bör det längsta passet vara innan tävlingen? Ja, jag antar att vi får fler och fler svar på frågorna ju längre pass vi kör. Vi har som mål att köra tre pass i veckan under de återstående veckorna (Kristina-loppet är om tre och en halv vecka!!!!), långpass på lördagarna och kortare pass i veckorna. Innebära att jag måste göra om min träningsplanering lite... Det är UNDERBART att åka skidor!

Distans: 8.25 km

Tid: 55 minuter

Känsla: Lite tungt mitt i men överhuvudtaget hade jag stort fokus på teknik i dag vilket gav utdelning

Julafton i januari?

I går var en sådan superbra dag. Känner som Sofy att allt bara är så himla bra att man måste skratta. Efter härlig lunchträning (herregud hur jag ser ut på det där fotot, hur kunde jag lägga ut det på bloggen?), bra eftermiddagsjobb och taxiverksamhet kom jag hem till det här berget. Det är inte klokt! Värsta julafton! Tyvärr hann jag inte ens snegla på det eftersom jag skulle köra BodyPump. Och attans vad bra det gick, var grymt stark, kunde höja tillbaka till de vikter jag hade innan jag började känna mig sjuk. Tjohoooo!

Tadaaaaa! I paket nummer 1 dolde sig detta:

En prenumerationspresent från Topp Hälsa som jag glömt att jag skulle få. Perfekt med god, väldoftande duschcreme och body butter, som behövs som mest nu.

I paket nummer 2:

Min vinst från Spark i Bakens julkalender (där jag missat att skicka in min adress och paketet därför var försenat). Nivea-produkter för hår, ansikte, hud - ja allt!

I paket nummer 3:
Ännu mer från samma julkalendervinst, vad grejer! Behöver minst en kväll för att gå igenom allt detta. Och vad snygg jag kommer att bli....

Och sedan H&M där det beställts lite sommarkläder till barnen och två bikinis till mamsen. Åh vad jag längtar! Har dock inte provat bikini-delarna ännu, sååååå bra självförtroende har jag inte i dag... ;-)

I dag är det lunchträning med kompisen - skidåkning står på schemat. Tyvärr är vädret halvbra i dag, det är kallt, det blåser, det snöar "spigg" men det får gå ändå! Vilken lyx att kunna träna på lunchen två dagar i rad!

Lunchen

Wow, jag flög fram på bandet i dag, jag lovar! Aldrig har 7 km gått så smidigt. Jag sprang inte fort, det medger jag, men formen fanns där, andningen gick bra och flåset var normal. Jag är sprickfärdig av lycka! Kanske är det därför jag håller i mig i väggen efter passet, så att jag inte spricker helt och hållet? Ser lite halvt flummig ut också, har jag rökt på? Rödblommigheten kan jag förklara - det var snabba giv i dag mellan skrivbordet på jobbet, gymmet, duschen och skrivbordet igen.

Distans: 7 km lätt
Tid: 46 minuter
Känsla: Hur lätt som helst, jag älskar löpning!