Tung skidåkning

Jag har inte förstått det här med valla riktigt. Ibland funkar skidorna riktigt bra, till och med i värsta snöstormen. I dag, när spåren var perfekta, ingen nysnö men däremot kallt, funkade de inte alls. Det var bara strävt, både i uppförsbackarna och i nerförsbackarna. Så himla tungt. Dessutom var mina två kompisar tvugna att lämna återbud. Nåväl, jag kämpade mer än jag någonsin gjort men sviterna efter gårdagens långpass gjorde sig påminda efter en mil så jag kortade av passet med ett par kilometrar. När jag väl kom hem var jag helt slut, orkade knappt tag mig ner i soffan.

Distans: 16,2 km
Tid: 2:05
Känsla: Tungt, fick slita för varje kilometer

Nu väntar mat, vin och goda vänner på badhuset. Då kanske min djupfrysta rumpa och tinar upp.

Långpass med tankar

Konstigt det där med långpass, jag har nästan alltid ångest innan men när jag väl ställer mig på löpbandet är all ångest som bortblåst och jag känner en förväntan och spänning; hur blir passet i dag, jobbigt, skönt, meditativt, ett kämpande. I dag kan jag sammanfatta passet med en skön lunk. Det bara flöt på, valde att skruva ner tempot något för att inte festa på kroppen för hårt eftersom jag varit förkyld och dessutom ska köra långpass med skidor i morgon. 8,6 km/timme stod bandet på och benen bara pinnade på medan jag förkovrade mig med hjälp av nyaste numret av Runners World. En perfekt kombo. Jag har alltid som plan att springa en timme utan stopp, sedan tar jag det lite lugnare. I dag hade jag lätt kunnat köra på två timmar utan några stopp, om jag inte fått håll efter 1,5 timmar. Valde också att stanna bandet när jag nått 15 km men som sagt var, det hade inte varit några problem att ösa på i flera kilometer till.

Distans: 15 km

Tid: 1:47

Känsla: Hur lätt som helst

Dagens till ära hade jag också den snyggaste av de fyra finisher-tröjorna jag har från maran. Helt klädd i svart var jag också, det händer inte ofta. I dag var det för att hedra min kompis som begravdes samma tid som jag sprang på bandet. Jag valde att hedra honom i tanken i stället för i kyrkan i dag. Varje kilometer tillägnades Micke, hoppas du hittar en runners high där uppe i himlen som varar i evighet. Rest in peace. Avslutade med en fika med andra kompisar till honom varav vissa valt att delta på begravningen medan andra hedrade honom på andra sätt.

Lev livet, njut, ta hand om nära och kära. Kram på er alla!

Laddar för långpass

Ja här sitter jag på jobbet under lunchrasten och laddar för långpasset som blir senare i dag. Känner mig lite rädd, vet inte hur formen är, hur kommer det att kännas i benen? Inte får jag någon som håller mig sällskap heller då träningskompisen precis sms:at om att hon blivit förkyld. Vilket sätt! Nä, jag tar nya Runners World och försöker beta av 15 kilometer på egen hand helt enkelt. Go Marre, go Marre!

I går däremot, då hade jag sällskap i spåret, både mannen och kompisen. Vi pulsade oss igenom 5 km, precis när vi var klara med vår runda kom de och spårade....

Distans: 5,3 km
Tid: 45 minuter
Känsla: Jobbigt, pulsande men kul!

Efter skidorna bytte vi om till baddräkt och körde 30 minuter AquaBike. För att varva ner, simmade jag också 10 längder. Vilken skön avslutning! Stretchade och snackade i bastun efteråt, perfekt torsdag!

1 - 0 till Marre

Jaaa, där satt den! I dag var det ett himla velande fram och tillbaka innan jag bestämde mig. Skulle snöstormen få vinna och Marres löpning förlora. Ett sista jobbsamtal vid femsnåret fick avgöra, sur som en citron lade jag på och kokade inombords. Det var den bensinen som behövdes. På med kläderna, ut i stormen - fast det visade sig att det inte var så farligt. Visst snöade det så in i Norden, men ingen vind och lagom kallt också. Det enda jobbiga var egentligen snöpulsning men å andra sidan ger det bra träning. Bra så.

Passet var så där löjligt enkelt och lätt, allt bara flöt på, hade stora problem med att se något men hej, hur mycket behöver man egentligen se för att följa en väg? Det enda som var synd var att jag inte såg den vackra omgivningen, som Herrgården i Hällefors, sååååå fint.

Nu är jag nöjd och glad, det löjliga telefonsamtalet är som bortblåst och jag ska softa hela kvällen lång. A la la la la long, a la la la la long......

Distans: 5 km
Tid: 34 minuter
Känsla: I LOOOOOOVE!

Snön vräker ner

I dag toksnöar det här i Hällefors, tur att jag inte behöver ge mig av hemåt ännu utan bara kan titta ut över det vackra landskapet. Det blir jobb några timmar till, sedan står jag inför ett vägskäl; träna eller vila. Svåra frågor det här. Det står löpning på schemat. Löpning i snöstorm kan ju funka om det är åtminstone lite plogat. Det är det INTE här. Löpning utan broddar i massor av lössnö och is därunder känns sådär. Tur att jag inte behöver bestämma mig ännu.

I går avslutade jag dagen med skidåkning. Monsterbackar talar vi om här. Klättrade uppför och slängde mig nerför stup med darrande ben. Hualigen! Jag måste träna mer på backar, både uppför och nerför. Fick ihop några sköna kilometrar i alla fall innan en trerätters finmiddag med alldeles för mycket vin...

Distans: 8,6 km

Tid: 57 minuter sisådär

Känsla: Inte bra, för lite "riktig" åkning, fick aldrig något flyt

Löpningens dag i dag, 26/1

...firar jag med längdskidor i dag. Motvalls kärring som jag är. Lyckades packa ner skidor och förhoppningsvis kläder också (återstår att se när jag rumlar in på hotellrummet i kväll), det blir en provtur i Hurtigtorpet (Hällefors). Kul! Rapport kommer.

Yoga is the SHIT

Vilken dag, vilken vecka och då är det bara måndag i dag. Jisses, det känns som att jag kommer att uföra storverk innan veckan är slut.

Började dagen lite lugnt, frukost, barnen var snälla (och deras mamma också). Full kontroll hela morgonen. Bilen blev klar så jag kunde hämta den, ett problem mindre inför tjänsteresan i morgon. Firade det hela med en liten sväng på löpbandet, 5 km, lätta och lugna kilometrar. Föll nästan i trans på bandet och såg med nöd och näppe när det var dags att stänga av. Hade kunnat fortsätta i evigheters evighet. Nästan.

Några möten till, sedan dagens BodyPump. Inga nerver, bara en skön känsla. Orkade mycket på passet, vågade lägga på det där lilla extra som ger härlig pump i musklerna. Avslutade med en timmes yoga. OMG, trodde inte att man kunde nå Yoga High på detta sätt, nybörjare som jag är. Men jag ler i hela ansiktet och hela kroppen. Hela jag känns helt "yogig" och skön. Den här känslan bevarar jag hela kvällen, trots att massor av väskor ska packas, veckan ska planeras och dottern kommit på ett practical joke som innebär att många hål tejpats igen (t ex vattenkranen, osthyvlar). Hmmmmmm.

Distans: 5 km lätt

Tid: 35 minuter

Känsla: Skönt flow

Ny tidning

Mer inspiration, beställde precis en ny tidning som Dessi tipsade om.

Måndag igen

Det känns som att jag skriver "Måndag igen" hela tiden, vart tar veckorna vägen egentligen?

Jag är inne i en fas där jag funderar mycket nu. Funderar över livet, det jag gör, hur jag tränar, ifrågasätter det mesta. Kanske beror det på att en bekant gick bort nyligen, bara några år äldre än jag och med samma träningsintresse som jag. Det är ändå nyttigt att fundera. Jag har kommit fram till att jag måste ändra på mitt sätt att se på träning. Precis som jag skrev tidigare, kommer jag att anlita en PT, jag har inte börjat denna resa ännu men snart.... Det jag framför allt vill ändra på är att jag tränar för mycket och för låg intensitet. Jag tror att jag skulle kunna utvecklas mycket mer om jag tränade mindre, vilade mer men däremot gav 120 % på de pass jag utför. Det blir för mycket mesande helt enkelt.

Jag har inte helt kommit från tanke till handling ännu, fortfarande räknar jag antalet pass jag "bör" genomföra per vecka i stället för att titta på kvaliteten. Förra veckan hade jag planerat fyra löppass men kunde bara genomföra två och då är jag lite deppig över det. Fast jag i hjärnan borde fatta att jag INTE ska träna när jag är hängig och att det var helt rätt att strunta i löpningen i går och köra skidor eftersom jag fortfarande inte var riktigt hundra i kroppen. Hjärna och handling var det ja....

I går tänkte jag ta ett lugnt skidpass i stället för löpningen som stod på schemat. Härligt väder, perfekt före och min man som sällskap. Eller nej, inte sällskap förresten, han drog på som bara den, jag försökte hänga på så gott jag kunde. Han var en bra bit före hela tiden och jag jagade. Var så andfådd att jag inte ens kunde ropa att det var dags att vända hem.... En skön, men kanske lite för slitig runda, på 13 km blev det. Avslutade med fika hos mamma och pappa.

Distans: 13 km

Tid: 1:16

Känsla: Uppförsbackarna är min akilleshäl, det går såååååå sakta

Efter skidåkningen var jag med på core-passet en liten stund för att väcka musklerna som softat till sig över julen, sedan teamade jag BodyCombat 42 med kollegan på gymmet. Grymt kul!

I dag väntar en kort runda på löpbandet (fast runda blir det ju inte eftersom man står still), sedan BodyPump och om jag får ihop vardagslogistiken med familjen blir det också yoga. Jag hoppas det för jag behöver det nu.

I morgon bitti hoppar jag över simningen och tar med skidorna på tjänsteresa. Det kan bli ett pass under veckan, hoppas det! Kul att få prova nya spår!

En bra och en dålig sak

En bra sak - jag tog mig ut i spåret i dag och körde järnet i 18 km tillsammans med tjejerna. Herregud vad vi var bra i dag! Det gick som tåget, nu börjar tekniken sitta, skidorna var perfekt vallade, spåren hur bra som helst.

Distans: 18 km
Tid: 2:12
Känsla: Hur lätt som helst, trots att näsan rinner som aldrig förr

En dålig sak - det går så där för Leijonat i matchen Sverige - Finland nu. Det började bra men nu är spelet så där. Nu gäller det att ni skärper till er, Leijonat! 3 - 2 till Sverige nu, några sekunder in på period 3. Snart börjar jag sura. Mannen ler mer och mer i soffan. Skickar iväg honom att köpa thai-mat så leendet svalnar något. Så där ja.

Update: Jo, jag VET att det är en repris från OS i Turin (eller något sådant) men ändå, det hjälps inte.....

Resten av kvällen antingen surar jag eller ler jag, beroende på hur hockeyn slutar. Jag äter thai-mat, tar ett glas rött vin, äter fruktsallad med glass och tittar på Robinson. Allt detta med familjen som sällskap. Livet när det är som bäst. I morgon väntar BodyCombat, tror jag hoppar över löpningen som är planerad. Om jag inte mirakulöst nog är jättefrisk förstås.

Fredag

Det är tydligen inte till fördel för mig att planera in vilodagar, jag har en tendens att bli sjuk då. Jag kände att det kanske var något lurt på gång när jag sprang långpasset i onsdags men motade det hela med att proppa i mig massor med mat, frukt och vatten efteråt. På morgonen efter, då det inte blev många timmars sömn på natten, började näsan rinna. Så har det nu hållt på sedan dess, lite hängig, lite snorig men inte så allvarligt. Kan nog vara så att det beror på två nätters i stort sett obefintlig sömn. Nä, jag var inte uppe och partajade hela nätterna på båten utan hade svårt att slappna av då det var så extremt mycket is på havet som "skavde" mot båtväggen hela tiden. Jag vill att det ska vara tyst och skakfritt när jag sover....

Hade bytt lite dagar i schemat, i dag stod det långpass men det passet har jag redan gjort. Då skulle det alltså vara fartlek i stället. Väljer att hoppa över det passet och satsar, förhoppningsvis, på att köra skidor i morgon. Det är prio 1 just nu. Löpningen kan jag hoppa just nu. Kanske kan jag köra lite löpning på söndag i stället?

Soffläge!

Är det semester?

Vilken annorlunda resa, känns som jag är på semester fast det är en tjänsteresa. Allt bara för att jag åker båt. Det är ju så som mina semestrar brukar börja, med en båtresa till Finland.

Innan jag hoppade på båten, hoppade jag på löpbandet och drog av 14 km tidigt på morgonen. Det kändes ganska tungt.... Men i dag är det vila och jobb (eller semester) i Finland. I morgon nya tag på löpbandet.

Reskassan ligger till sig

Det börjar arta sig, nu är det 32 dagar kvar till avfärd. Hittade några gamla Baht sedan förra resan som ska få ligga till sig får när vi väl landat i Thailand kommer de inte att vara kvar länge i plånboken....

Lunchen bjöd på träning även i dag. Den här gången hade jag date med skidkompisen i spåret. Mycket stressad anlände jag till mötesplatsen, axlarna vid öronen, pulsen i 180 minst. Snabbt kände jag dock lugnet komma smygandes efter några stavtag, kroppen komma i balans, andningen i normalt arbetstempo. Att åka skidor är så meditativt (i alla fall om det går bra och man inte har bakhalt hela tiden). Vi avverkade drygt 8 km väldigt lätt i dag, avhandlade en stund strategier för kommande lopp och träningen innan och sedan bjöd hon på lunch. Vilken kompis va? Först skidåkning och sedan dessutom hemlagad, god mat. Annat än den torra macka jag hade tänkt köpa på macken på vägen tillbaka till jobbet....

Vi har väldiga funderingar över det här med skidåkning, snabbhet, återhämtning mm. Hur lång tid tar det för skidnybörjare att köra 3 mil? Hur jobbigt är det (jag vet, det går inte att svara på, men rent hypotetiskt)? Vad händer om föret är urkasst? Vad händer om man har bakhalt så att man inte ens kommer ur startområdet? Hur klär man sig? Hur mycket ska man ladda (energi)? Hur långt bör det längsta passet vara innan tävlingen? Ja, jag antar att vi får fler och fler svar på frågorna ju längre pass vi kör. Vi har som mål att köra tre pass i veckan under de återstående veckorna (Kristina-loppet är om tre och en halv vecka!!!!), långpass på lördagarna och kortare pass i veckorna. Innebära att jag måste göra om min träningsplanering lite... Det är UNDERBART att åka skidor!

Distans: 8.25 km

Tid: 55 minuter

Känsla: Lite tungt mitt i men överhuvudtaget hade jag stort fokus på teknik i dag vilket gav utdelning

Julafton i januari?

I går var en sådan superbra dag. Känner som Sofy att allt bara är så himla bra att man måste skratta. Efter härlig lunchträning (herregud hur jag ser ut på det där fotot, hur kunde jag lägga ut det på bloggen?), bra eftermiddagsjobb och taxiverksamhet kom jag hem till det här berget. Det är inte klokt! Värsta julafton! Tyvärr hann jag inte ens snegla på det eftersom jag skulle köra BodyPump. Och attans vad bra det gick, var grymt stark, kunde höja tillbaka till de vikter jag hade innan jag började känna mig sjuk. Tjohoooo!

Tadaaaaa! I paket nummer 1 dolde sig detta:

En prenumerationspresent från Topp Hälsa som jag glömt att jag skulle få. Perfekt med god, väldoftande duschcreme och body butter, som behövs som mest nu.

I paket nummer 2:

Min vinst från Spark i Bakens julkalender (där jag missat att skicka in min adress och paketet därför var försenat). Nivea-produkter för hår, ansikte, hud - ja allt!

I paket nummer 3:
Ännu mer från samma julkalendervinst, vad grejer! Behöver minst en kväll för att gå igenom allt detta. Och vad snygg jag kommer att bli....

Och sedan H&M där det beställts lite sommarkläder till barnen och två bikinis till mamsen. Åh vad jag längtar! Har dock inte provat bikini-delarna ännu, sååååå bra självförtroende har jag inte i dag... ;-)

I dag är det lunchträning med kompisen - skidåkning står på schemat. Tyvärr är vädret halvbra i dag, det är kallt, det blåser, det snöar "spigg" men det får gå ändå! Vilken lyx att kunna träna på lunchen två dagar i rad!

Lunchen

Wow, jag flög fram på bandet i dag, jag lovar! Aldrig har 7 km gått så smidigt. Jag sprang inte fort, det medger jag, men formen fanns där, andningen gick bra och flåset var normal. Jag är sprickfärdig av lycka! Kanske är det därför jag håller i mig i väggen efter passet, så att jag inte spricker helt och hållet? Ser lite halvt flummig ut också, har jag rökt på? Rödblommigheten kan jag förklara - det var snabba giv i dag mellan skrivbordet på jobbet, gymmet, duschen och skrivbordet igen.

Distans: 7 km lätt
Tid: 46 minuter
Känsla: Hur lätt som helst, jag älskar löpning!

Helgsummering och nya frukostvanor

I helgen har jag laddat energi på många olika sätt. Först på fredagen genom att totalt vila hela dagen från träning och dessutom genom en lunch med träningskompisen för att lägga upp nya mål och planera för dem. Lördagen ägnades åt skidåkning med samma vän, på kvällen träffades vi ihop med familjerna för mat och ännu mer träningsplanering. Jag var så laddad när jag kom hem att jag knappt kunde sova! Eller berodde det på allt vin jag "råkade" dricka i upphetsningen över träniningsmålen och allt roligt vi skulle göra? Söndagen bjöd på releaser av BodyPump och BodyCombat, helt galet mycket folk och så mycket energi! Jag kom hem, satte mig i soffan efter en snabbdusch och kom sedan inte ur soffan förrän det var dags att sova. Pust! Men så lycklig, så lycklig.

I morse startade veckan med nya frukostvanor. Jag är en mack-människa. Äter hur mycket mackor som helst i tid och otid. Detta måste få ett slut! Dels är det tråkigt, det finns bara tråkiga mackor och pålägg, tror också att det inte är så nyttigt i längden. Nä, i morse tog jag mig en tallrik vaniljfil och müsli. Bredde i och för sig mackor också men det var för mellis som skulle intas på förmiddagen för att ladda för löpning. Måste säga att fil + müsli gjorde mig betydligt mättare under hela förmiddagen än mackorna någonsin gjort! Men kaffet - det släpper jag aldrig.....

Nu ska jag strax svida om och dra till gymmet för 7 km härlig löpning i lugn takt. Då får kroppen berätta för mig hur status är i dag. Spännande!

Va? Är det måndag igen?

Förvånad Marre (fast egentligen ville dottern att jag skulle göra en crazy min, jättecrazy....)

I dag är en bra dag! Den här veckan är en bra vecka! Kom i någon sorts svacka förra veckan, inget var kul, jag ifrågasatte allt jag gjorde och den tid jag lägger ner på träning. Kanske berodde det på att jag inte kände mig riktigt hundra i kroppen, kanske berodde det på att jag fokuserat för mycket på att genomföra all träning jag planerat (och blivit sur när det inte fungerat) och kanske hade jag kört för hårt. Nåväl, det var då det, nu är det nya tag. Kroppen känns mycket bättre så jag är glad att jag vilade lite, strök några pass och gjorde det som jag själv tyckte kändes bra.

Mäster Szalkai säger att det är en tuff vecka denna vecka, förra veckan var återhämtning med två korta pass och ett långpass (där jag strök långpasset). Nu är det FYRA löppass för första gången och alla ser tuffa ut, hualigen. Nu får taxbenen börja ta ut stegen och/eller öka frekvensen.

I dag startar vårschemat på gymmet, innebär att nya rutinen är BodyPump kombinerat med yoga eller spinning beroende på vad som känns mest behövligt. Det ska bli kul! I dag innebär det också löpning på lunchen eftersom benen inte fått springa på nästan en vecka nu. Det avklaras på lunchen. Däremot blir det inte dubbelpass pga möte efter BodyPump. Fortfarande är måndagar den stressigaste dagen på veckan med trumlektioner, innebandyträningar, simträningar och min egen träning. Rena rama taxiverksamheten.

I morgon hoppas jag det blir skidor på lunchen och simning (morgon alt kväll). Onsdag innebär löpning igen, torsdag vilodag, fredag långpass löpning, lördag långpass skidor och söndag löpning, core och BodyCombat. Vilken vecka! Jag är också glad över att min Älskling köpt skidor, nu kan vi har romantiska dejter i skidspåret. Fast lite sur är jag också - jag fick känna mig världsbäst på skidor ungefär i en minut, sen hade han fattat hur man åker och åkte ifrån mig som ingenting hade hänt. Varför är det så? ;-)

Världsmästare på det mesta, även skidor nuförtiden....

Det börjar arta sig!

Nu är anmälan även gjord till årets roligaste lopp - Lidingöloppet. Vad jag ser fram emot det!

Härlig skidåkning

I går lyssnade jag noga på kroppen som tyckte att jag skulle stanna i soffan och äta chips. Hmmm. Kroppen är lurig.... I dag kände jag mig bättre så jag bokade en date med vännerna i spåret och vips så hade vi avklarat 13 km. Det gick riktigt bra i dag men jag tog det lugnt. Åh vad kul det är att ha sällskap i spåret. Och rena vårvädret i dag, bara minus tre grader kallt. ;-)

Distans: 13 km
Tid: 1.33
Känsla: Lite tungt i början och i slutet men annars gick det riktigt bra!

Längdskidor eller inte?

Velar fram och tillbaka - ska det blir skidor i kväll eller spar jag det till i morgon? Temperaturen ser ganska OK ut, det spritter i benen men samtidigt känns huvudet sådär och olustkänslan i luftrören finns kvar. Nä, det blir nog en stillsam hemmakväll och skidorna får snällt vänta till i morgon. Om inte älsklingen kommer hem och bara sliter ut mig i spåret för att provåka sina skidor, då kanske det blir en liten runda i alla fall!

Ungefär så är det i min hjärna hela tiden just nu. Fram och tillbaka. Med allt som handlar om träning. Ska jag eller inte. Det är därför jag beslutat mig för att anlita en PT. Men eftersom jag inte bor i storstaden är det lite komplicerat, det finns nämligen inga PT'n här. Kom dock på en snilleblixt och VIPS har jag fått en tjej som jag känner, och som dessutom då och då hamnar i min stad, att ställa upp. Nu ska jag "bara" sätta upp mål och skicka henne min träningsdagbok. Kul!

Ja men inte vet jag...

Hur ska kroppen ha det egentligen? I morse kände jag mig riktigt risig, nu har jag kommit igång och jobbar, känner mig helt OK. Lite "tung" i bröstet bara. Ja, vi får se vart jag är på väg. Tar det lugnt under dagen och ser om det blir BodyPump i kväll eller inte. Skidorna får jag nog stryka i alla fall. Morgondagens långpass ligger risigt till. Vi får se.

Jo, jag jobbar hemma i dag, brukar inte åka till jobbet i fleece-tröja och håret i tofs....

Trista känningar

Kände redan i går kväll att något var knasigt. Svårt att sova, vred och vände på mig. Ont i nacken, olustkänslor. I morse klev jag ändå upp och skulle köra 5 km på bandet, det gick inte alls. Jag var helt slut efter 4 km och då hade jag gått långa sträckor. I går gick 5 km lätt på 33 minuter, i dag tog det 30 minuter att lunka 4 km. Svettades sjukt mycket, kändes mig yr, ingen idé att plåga sig i en kilometer till utan jag valde en god frukostbuffé i stället. När jag var på jobbet kändes det också konstigt, jobbigt. Väl hemma fick jag stryka skidåkningen eftersom det återigen är - 15 grader, lika bra det eftersom jag nu känner mig "stickig" i halsen och i bröstet. Ont också i nacken och axlarna. Neeeeej, jag kan ju inte bli sjuk nu! Vilar, dricker te och hoppas att det släpper till i morgon.

Ett pass avklarat i år i alla fall!

Distans: 4 km lätt (som var svår)
Tid: 30 minuter
Känsla: Om alla pass var så här skulle jag ALDRIG vara en löpare

Vadträning pågår

Checkade in på hotellet vid jobbet och 10 minuter senare stod jag på löpbandet. Det kallar jag effektivitet! Scandic har profilerat sig som ett "hälsohotell" vilket verkligen märks, det är inte bara yta utan på riktigt. Deras sallader i shopen är helt OK, på menyn i restaurangen finns vettiga saker och deras gym, OMG, det är kärlek det....

5 km lätt distans på schemat eftersom Mäster Szalkai sagt att det är en lugn vecka. Marres vader (och ben) tyckte det var lite tråkigt så lite ös kunde man kosta på sig så här en tisdag kväll. Om jag inte fått en hostattack mitt i hade jag nog kunnat göra en riktigt bra tid. Nu blev det en halvbra men jag är nöjd!

Distans: 5 km lätt

Tid: 33 minuter

Känsla: Bra, mentalt kändes det lite jobbigt att springa i dag, vet inte varför.

Nu lite middag, bloggläsning, yttepyttelite jobb och världens bästa program MÄSTARNAS MÄSTARE som äntligen är tillbaka!

Jihaaa vilket BodyCombat-pass vi körde på kvällskvisten! En riktig genomkörare och i stort sett alla låtar sitter nu. Härligt. Nu återstår bara viktiga beslut såsom vilken klädsel vi ska ha och sånt....I morse var jag trött som en... jag vet inte vad. Sov lite halvdåligt från tre och framåt men jisses vad hårt jag sov när klockan ringde kvart i sex. Helt klubbad! Fattade inte vad det var som lät brevid mig. Suck. Klev ändå upp, på med kläderna och iväg till badhuset. Kände mig rejält stressad då jag skulle hinna packa inför tjänsteresan, lämna barnen OCH hinna iväg tidigt för tjänsteresa. Hela passet stressades fram fast å andra sidan var det ganska bra för då ansträngde jag mig för att simma snabbt i alla fall. 44 längder blev det (á 25 meter). Nu måste jag börja få till lite längre pass men jag vet inte hur det ska gå till när jag samtidigt måste vara hemma i tid för att skjutsa barnen. Det tål att tänkas på.

I kväll laddar jag för ett kort pass på löpbandet på världens bästa hotell, eventuellt rycker jag och drar i några hantlar också. Vi får se. Känner mig väldigt trött, seg och orkeslös just nu. Hoppas det går över snart...

Nu har mannen äntligen köpt skidor (hoppas jag, planen är att han ska hämta dem i kväll) så nu kan jag äntligen få sällskap av min älskling i spåret, jihaaaa! Det får bli längdskidor i mörkret i morgon kväll. Mysigt!

40 dagar kvar...

Träningsplanering

Planeringen fortsätter, som alltid på måndagarna. Utan en planering får jag liksom inte ihop vardagen, hur mycket jag än försöker leva i nuet och ta dagen som den kommer....

Efter tre veckor med tre riktigt hårda fester (självförvållat, jag vet), är det nu dags att vara snäll mot kroppen. Ta hand om den mer och mata den med annat än chips och ostbågar. Det är dags nu. Ingen godis/chips i veckorna, bara på lördagarna. Inte hoppa över måltider, försök tänka på vad jag äter, mer vatten under dagarna. Och alkoholen kan jag ju faktiskt låta bli för en stund (förutom några glas rödvin då och då för hälsans skull....).

I dag är det träning för ny release av BodyCombat igen, kul! I morgon ska jag försöka komma upp och simma innan jag åker på tjänsteresa, i morgon kväll tillbringar jag på hotellets gym för löpning och eventuellt lite styrka. Startar nog onsdag morgon med löpning också, när jag ändå bor på världens bästa hotell med världens bästa gym. Torsdag lovar SMHI lite mildare, då försöker jag dra på mig skidorna igen för en kvällsrunda förutom BodyPump som är inplanerat. Fredag betyder långpass, lördag genrep för BodyCombat + eventuellt längdskidor och söndag releaser på nya BodyCombat och BodyPump. En hektisk träningsvecka igen!

Helgsummering

Vad är det som händer egentligen? I godan ro sitter man där på fredagen och ser fram emot en lång och härlig helg och PANG så är det måndag. Jag fattar ingenting...

Min lördag blev alldeles för hektisk, upp tidigt för att få iväg sonen på innebandymatch. Medan uppvärmningen pågick hade jag min alldeles egna uppvärmning på löpband. Fartlek 4 km stod på schemat för första gången på väldigt länge. Visste inte riktigt hur jag skulle hantera denna lek men började med att tömma hjärnan helt, 2 km skön jogg för att bli varm och få igång kroppen. Sedan tog jag ett våghalsigt beslut om att köra fyrahundringar på något sätt. Första fyrahundringen ökade jag tempot, sedan fyrahundra i lunktempo, nästa fyrahundring körde jag med rejäl lutning, sedan en lugn igen. Vad som hände sen förstår jag inte riktigt men helt plötsligt hittar jag mig själv springandes i svindlande hastigheter (för att vara jag) och bara öka. Progressiva fyrahundringar utan vila emellan. Jag är alldeles för bekväm, det bara är så. Jag måste våga köra på mer! Och mycket riktigt gick det hur bra som helst att öka ända till 12 km/h (från 8,8 km/h som jag körde i lunken). Nöjd! Avslutade med nedvarvning i en kilometer.

Distans: 2 km uppvärmning, 4 km fartlek, 1 km nedvarvning

Tid: 44:44

Känsla: Jag är grym!

Dags för innebandymatch som våra killar tyvärr förlorade. Jäktade sedan iväg på nästa träning - genrep av BodyPump 72. Ett tungt och jobbigt program har de satt ihop, mycket "nere i källaren"-jobb. Benen skakade rejält. Men ingen rast och ingen ro.

Iväg till badhuset för AquaBike där jag lovat vara försökskanin för några som gick instruktörsutbildningen. Lätt som en plätt tänkte jag men nej, benen skakade av mjölksyra redan efter uppvärmningen. Kul träning i alla fall, trots att jag mest var som en Wettex-trasa som flöt omkring i bassängen....

Landade hemma, svidade om och blev partypingla hela natten lång, tjohooooo!

Söndagen var seg, det måste jag medge. Kom inte upp förrän vid elvasnåret, låg i soffan och försökte lägga upp en plan för dagen. Hela familjen (utom dottern som gick upp innan sju för att spela innebandy långt-bort-i-stan) var sega och trötta och ville bara mysa under filten hela dagen. Men solen sken, termometern visade på "bara" minus nitton grader så jag bestämde mig för att åtminstone testa åka skidor. Det gick, men attans vad jag frös innan jag fått uppvärmen. Lungorna mådde inte heller så bra, det blev hostigt och kallt. Mycket kort runda men skönt att komma ut.

Distans: 4,2 km

Tid: 33 minuter

Känsla: Riktigt bra teknik i dag, lite för kallt för att våga trycka på

Hem en vända (ja, landade i soffan igen för att kolla skidor på TV, måste ju ha inspiration) och sedan möte på gymmet som avslutades med BodyCombat. Och jädrans vilken energi jag hade fått då helt plötsligt! Hur roligt som helst!

5 pass på två dagar och party däremellan - bra helg alltså!

Snöstenar och rånare

Alternativ träning i kylan i dag, vi struntade i att det var 20 grader kallt. På med rånarluvan, massor med kläder, oboy för ett helt kompani och sedan iväg. Hur härligt som helst! Fast sonen gillade inte snöstenarna som var i backen...

Innan slalom hann jag med mitt långpass på 12 km, på band förstås.

Distans: 12 km
Tid: 80 minuter
Känsla: Lovely!

I morgon, en riktig träningsdag. Och partydag. I like!

Skit också

I morse blev jag väckt av min kära man. Mmmm, han vill ge mig en hej-då-puss innan han åker till jobbet och jag får ligga kvar. Men inte. Beskedet var; vattnet har frysit, felanmält men vänta på besked. Suck. Nu vill jag har VÄRME. Det är väldigt svårt att utföra sina morgonrutiner utan vatten. Jag är helt beroende av kaffe, hur löser man det? Jo, man tar gårdagens kaffe ur termosen och värmer. Det funkar men det är ju inte riktigt samma sak.....

Tur att vi hade en date på gymmet, alla combatinstruktörer, för att köra BC 42. Då blev jag varm, kunde fylla på en behållare med vatten att ta hem och dessutom duscha. Allt i ett!

Lite gladare åkte jag hem för att jobba och hålla utkik efter en rörmokare som påstås komma inom några dygn. Hallå? Jag vill ju ha vatten typ NU. Det värsta är toabesöken. Duscha kan jag göra någon annanstans, jag kan ha vatten i behållare för matlagning och annat men toan, hur gör man?

Nu hoppas jag att det "bara" frusit på insidan, vi ska försöka värma på med en byggfläkt så får vi se vad som händer sen. Håll tummarna!

SATS Utmaning

Synd att SATS inte finns i mina krokar, tur att jobbar i Upplands Väsby emellanåt... Jag var den "tuffa" typen i alla fall. Yeah! Kolla här.

SMHI

Bloggen har blivit mer en väderblogg än träningsblogg på slutet. Måste bara kommentera en sak till om vädret - i morse hade minus 30 grader! Minus 30 grader! Det är inte klokt! Familjen hade bestämt sedan tidigare att det skulle bli slalomåkning denna lediga dag, det ströks dock snabbt när prognoserna började visa alltför mycket blått. Det skulle bli äventyrsbad i stället, familjen förstärkt med dotterns kompis. Sagt och gjort, vid nio huttrade vi in i bilen och körde drygt sex mil och möttes av en skylt att ventilationen lagt av pga kyla. Jahapp! Det fick bli shopping i stället - nya slalomskidor till sonen.

Hann också med träning, kompisarna "tjatade" om att köra BodyPump igen. Vi lurade med dem på nyårsafton och nu är de fast. Ha, ha. En timme blev det, superskönt. Nu är det rödvin, god mat och soffan som står på schemat.

I går fick jag också till lite träning. En sväng till gymmet för att köra de 6 km som egentligen skulle betas av i måndags. Den här gången gick det grymt bra. Efter gymmet, en timme BodyPump som alltid på tisdagarna.

Distans: 6 km lätt

TId: 40 minuter

Känsla: Körde på non-stop, hur lätt som helst, trallalllalla

Märks att jag börjat träna hårdare och mer igen, hungrig för jämnan! Gäller att fylla på med BRA mat som kroppen gillar. Inte chips som jag vill ha för jämnan....

Solen skiner, snön gnistrar...

.... och jag fryyyyser som vanligt.

Tänk om det kunde vara åtminstone varmare än 10 minusgrader, i morse var det - 23 grader kallt igen. Och det är kallt. Jag kanske är felplacerad på något sätt som har med karma att göra, jag kanske inte ska vara norrlänning i alla fall? Jag kanske är en Skånetös när allt kommer omkring? Inte vet jag men fryser, det gör jag. I delar av Dalarna lovas ner mot 40 grader kallt. Fatta vad kallt det är? Istid, någon?

I dag känns livet mer stabilt igen, natten har ägnats åt vändning och vridning, funderingar över livet och målet med livet. Vägen dit liksom. Jag har inte kommit på några revolutionerande nyheter direkt (man är inte så smart som man tror vid tre-tiden på natten även om det känns så just då).

Mitt liv, såsom jag vill leva det, handlar om enkla saker;

1. Kärlek

* till sig själv; våga ha roligt, ta hand om kroppen
* till sina barn; ta dig tid människa, de är tonåringar snart!

* till min make; visa uppskattning kära Marre, uppskattning

* till mina vänner; gör mer roliga och crazy saker! Utan att planera allt i detalj....

2. Upplevelser

* den som har flest tv-apparater när man dör är inte den som är lyckligast

* jag vill leva livet, jag vill resa, jag vill göra saker jag inte trodde var möjliga att göra, jag vill leva livet fullt ut, jag vågar vara obekväm ibland för att få uppleva det lilla extra

Svårare än så behöver det inte vara. På pappret.

Just nu ser jag fram emot ett 2010 som kantas av crazy saker, vardagslyx, tid med nära och kära, härliga träningsutmaningar och enkelhet. Eftersom jag fryser så förbaskat i dag ser jag mest fram emot en två veckor lång semester med hela familjen i Thailand. Där ska vi tillsammans utforska, njuta, ta dagen som den kommer, inte hetsa (hör du det, Marre!). För att ladda inför resan blir det thaimat från världens bästa thai-husvagn i dag (ja, helt otroligt, vi har en husvagn uppställd på en parkering där man kan köpa världens bästa thai-mat). Amen.

Konstig dag

I dag har det varit en märklig dag. Tillbaka i verkligheten igen på jobbet. Allt börjar lunka på. Tills jag får besked om att en bekant gått bort helt hastigt. En kille, några år äldre än jag, duktig löpare, renlevnadsmänniska som helt plötsligt ramlade ihop och dog i skidspåret i går. Helt ofattbart. Han har haft känningar i bröstet och hjärtat, genomgått undersökningar men äntligen fått OK till att börja träna igen för några veckor sedan. Och nu detta. Livet är så skört. Ena stunden har man hela livet framför sig och planerar för kommande år, nästa är allt borta.

Luften fick ur mig totalt, velade in i det sista om jag skulle springa eller inte. Bestämde mig för att ändå gå ner till gymmet, lufta tankarna och om inte annat, troligtvis träffa några andra som också kände honom. Jag är så glad för att jag gick! Skönt att få prata med andra som också sörjer och undrar varför. Fick till några få kilometer på bandet ändå. Lite lätt löpning och gång men mest en massa snack.

Efter träningen hoppade jag i bassängen för att vara med min dotter på hennes simträning. Mycket roligt och nyttigt. Hennes tränare kollade lite på min teknik och jag fick bra tips. Jag simmade 50 längder och var helt slut, dottern simmade 70 och hoppade upp ur bassängen... Då var hennes 70 betydligt tuffare än mina fjösiga 50....

Ta hand om dig själv, träna absolut inte om du är sjuk, väna om dina vänner och de du älskar. Livet är för kort och värdefullt för att slösas bort.

God natt, vänner!

Längdskidor - planen fryser inne

Det går inte alls bra för mig att få ihop mina pass på längdskidor. I dag vilar jag från skidorna eftersom jag har kört två pass på raken och tittar jag på prognoserna för resten av veckan så är det svinkallt. Vad trist! Men nu är det som det är, inget att göra något åt (varför har de inte kommit på "löpband" för skidor?). Därför lägger jag mer fokus på löpning denna vecka och tänker att förra veckans tre pass på skidor kan ge ett pass på skidor denna vecka och sedan kör jag tre pass nästa vecka igen. Så tänker jag!

I dag åker jag till gymmet och trängs med alla andra människor som bestämt sig för att gå ner i vikt precis efter nyår. Stod brevid en kille häromdagen som hade gett det som nyårslöfte. Det ska bli spännande att se hur länge han är kvar på gymmet.... Fast inte skulle det göra något om mina byxor hängde lite lösare i dag, har nog använt alldeles för mycket mjukisbyxor över jul känner jag. Skärpning!

Om någon vet någon som vill köpa plats till Nike-konventet går det bra att höra av sig! Jag kommer nog inte att kunna gå, typiskt....

Koreografi-plugg

Nä, nu måste Marre skärpa till sig. Release av BodyCombat 42 om mindre än två veckor och jag har inte ens kollat på programmet. På torsdag (TORSDAG) kör vi en första träning på programmet. OMG. Nu är det dags att börja plugga.... Dessutom har jag lite pump att träna in också vilket jag inte heller börjat med. Så kan det gå.

I går förberedde jag mig mentalt på BC genom att gå på pass i alla fall. Kan meddela att två timmars skidåkning som följdes av två timmar i soffan under filt inte är den optimala uppladdningen. Var seg som sirap och kom inte igång förrän passet nästan var slut. Men det blev ändå träning och jag kunde sedan med gott samvete återvända till soffan och äta upp resten av dillchipsen....

Nu är vardagen äntligen tillbaka. Jag var påklädd och på jobbet vid åtta (har inte ens gått upp så tidigt på jag vet inte när) och skräpmat måste vara ett minne blott. Nu är det rutiner, planering, bra mat som gäller. Därmed basta. Och just ja, plugg av koreografi också.

Långpass

En rastlös morgon i dag också. Vädret ganska OK, ingen snöstorm och kvicksilvret på prick - 10 grader. Hmmmm, bestämde mig för längdskidor i stället för löpning. Försökte få med en kompis på dagens äventyr men planering/logistik fungerade inte riktigt. Det finns en populär slinga i trakterna som kallas Edsken-spåret, totalt 18 km. Det är på den jag kört mina stapplande nybörjargånger. Funderade på om jag skulle ta hela spåret, är det too much? Har ju trots allt bara stått på ett par skidor tre gånger hittills, 5, 7 ch 6 km. Perfekt väder, bra glid, kunde heja på en och annan i spåret då och då så jag behövde inte känna mig så ensam.

Första tre kilometrarna gick bra, bestämde mig för att minst köra en mil så vid 5 kunde jag alltså vända. Men det var världens mest mysko spår, det gick ut "öglor" här och var så till slut visste jag varken ut eller in; vart är jag egentligen? Totalt förvirrade. Glasögonen hade också immat helt så jag fick stoppa dem i fickan. Allt jag såg var spåret några meter framåt.

Vid fem kilometer tittade jag bakåt i motsatt riktining och såg 8 km skylten, bestämde mig då för att åtminstone göra den öglan för att eventuellt sedan vända hemåt och få ihop 11 km. Men hur det än var så fortsatte jag hela tiden, en kilomter till, en till orkar jag. Egentligen var det inget större fel på orken, jag hade bars med mig och vatten så jag kunde fylla på. Det värsta var känslan att inte alls veta var jag var, inte se något och långa stunder vara alldeles själv mitt ute i skogen. Under pågående vargjakt.... Jag var nog lite rädd helt enkelt. Hade jag haft en kompis med mig hade det inte varit några som helst problem.

Vid ett vägskäl fick jag problem med att välja åt vilket håll jag skulle ta för att följa spåret, folk hade genat till höger och vänster. Bestämde mig för att välja höger, uppför en backe. Där i den backen tog orken helt slut. Då hade jag kört i tio kilometer. Visste inte heller om jag var på rätt spår (ha, ha) eller inte men valde att fortsätta ändå. Min Garmin fick nog och dog. Jaha, totalt ensam. Efter en lång stund hittade jag dock 10-kilometersskylten samtidigt som skylten på andra spåret (på väg åt andra hållet) sa 12 km. Jag fattade ett snabbt beslut om att gena 2 km och hoppade över till andra spåret åt andra hållet. Då mötte jag äntligen en tjej som kunde bekräfta att jag var rätt ute och förklarade också hur spåret fungerade, att det är uppbyggt av olika öglor för att få ihop 18 km. En ögla återstod enligt henne.

När jag kom till sista öglan, tänkte jag först gena även där men bestämde mig sen för att ta den i alla fall. Det var den jobbigaste. Kan inte ha varit så lång men idel uppförsbacke i en evighet. Sedan nedförsbacke vilket nästan är värre; jag fegar totalt i nerförsbackarna och plogar. Utan någon som helst teknik. Jag måste ha sett riktigt rolig ut....

Tillbaka från sista öglan ser jag stora vägen - fast på fel sida! Nä, jag fattar fortfarande inte varför stora vägen dyker upp på helt fel sida trots att jag inte korsat den. Totalt förvirrad börjar jag nästan bli rädd för mig själv. Trycker i mig bars igen för att få tillbaka mentala hälsan igen. Misslyckas givetvis.

Efter en stund kommer jag till vändplan där jag vet att det endast återstår 3 km "hem" igen. Skönt. Träffar också en kompis på vägen hem som jag snackar lite skidor och löpning med, nu börjar det kännas riktigt bra. Börjar ångra att jag genade 2 km. Typiskt mig.

Väl framme vid bilen summerar jag passet - 16 km på 2 timmar. Och då tog jag det riktigt lugnt. Det känns bra! Stelfrusen rumpa som vanligt men annars är jag ganska pigg. Skyndar mig hem, duschar varmt, stretchar så gott det går och äter soppa.

Sitter nu i soffan och känner mig mäkta stolt över prestationen, shit, jag körde 16 km den FJÄRDE gången jag kört skidor i hela mitt liv! Fast å andra sidan är det nu exakt 41 dagar kvar till mitt första skidlopp ever. Oooops!

Distans: 16 km
Tid: 2 timmar
Känsla: Kändes långt men OK.

Syns det förresten att glasögonen är alldeles sneda efter en liten vurpa i spåret (då de låg i fickan och jag krossade dem. Fniss!

Utmaningar 2010

Känns helt ofattbart att det redan är ett nytt år, dags att fundera över vilka utmaningar som jag möts av då!

13/2 Kristinaloppet (30 km längdskidor)
22/5 Göteborgsvarvet (21,1 km löpning)
5/6 Stockholm Marathon (42,2 km löpning)
12/6 Tjejvättern (100 km cykel)
11/7 Vansbrosimmet (3 km simning) KLASSIKER
25/9 Lidingöloppet (30 km löpning) KLASSIKER

Det här blir ett perfekt år, det känner jag redan nu!

Summering 2009

Ja, då var 2009 då slut. Dags att summera som så många andra bloggare. Börjar med statistik:

1307,13 km löpning fördelat på 170 träningspass
93 pass BodyCombat
65 pass BodyPump
13 pass simning
38 pass core
74 andra träningspass
23 137 minuter totalt, puh

Lopp
Göteborgsvarvet 2:16:29
Stockholm Marathon 5:26:33
Lidingöloppet 4:01:23
Didriksson Multisport 5:27:00

Roligaste träningsminnena
Licensiering i BodyCombat
Helt klart träningen inför och själva Multisport-loppet, vilken kick!

Sämsta träningsminnena
Skadad några dagar innan Stockholm Marathon vilket förstörde hela laddet innan
Tokförkyld innan Lidingöloppet, vågade inte alls ta ut mig och kanske skulle jag inte ens ha startat...

Ooops vilken fest

Det blev, som väntat, ingen träning på nyårsdagen. Nyårsafton bjöd däremot både på BodyPump, pulkaåkning, promenad och en rejäl fest. På BodyPump var det full klass, helt otroligt då det är nyårsafton! Ett bra sätt att avsluta året helt enkelt.

Eftersom hela nyårsdagen tillbringades i soffan (faktiskt med rejäl träningsvärk mest överallt), var energin på topp i morse. Kan också bero på alla tomma chipspåsar som uppenbarat sig när jag försökte plocka undan, inte kan väl jag ha proppat i mig allt det där? Eller?

Kravlade mig ändå upp vid nio-snåret fast jag gärna sovit en stund till (nyårsdagen höll kudden kvar mig till strax efter tolv, herregud, vart är jag på väg egentligen), frukost, en sur gubbe som fick övertalas att följa med och sedan hoppsa-steg upp på bandet. En mil senare, i lugn fart, kände jag att lätt kunnat köra en mil till. Det är exakt så det ska kännas när man springer långpass. Ljuvligt.

Distans: 10 km långpass

Tid: 70 minuter

Känsla: Hade kunnat nöta 10 km till...

Hem, snöskottning, mat, födelsedagsfika hos pappsen och sedan pass nummer två. Äntligen har kvicksilvret närmat sig mer normala nivåer (- 10 grader), snön vräker inte längre ner och det blåser inte nordanvind. SMS:ade en kompis och vips var jag i spåret igen. Fast inga som helst förhoppningar fanns om ett bra pass eftersom det senaste jag körde var uselt. Men det gick ruskigt bra, vet inte om det var sällskapet eller om det helt enkelt var bättre förutsättningar i dag. Nu är jag på G igen!

Distans: 6 km

Tid: 45 minuter (förra gången tog 7 km 64 minuter)

Känsla: Underbart!